Aaaaaargh!! Jag som skulle komma igång med styrketräningen nu efter några veckor av ihärdigt och uthålligt kämpande med sjukgymnastikövningar.. Jag gjorde "Arnolds pressar" och kände att jag tappade kontakten med musklerna liiiite. Det kändes inte helt rätt. Men jag hade ju bara 2 rep kvar.... 
 
 
 
Ja så jag får ju skylla mig själv. 
Men nånting drog jag sönder lite lätt så jag fick nackspärr a-la-bam-a. Aaaaaaj!! 
Imorse hade jag så ont så jag ville gråta. Faktiskt. Men efter lite Alvedon o Ipren var det överlevnadsbart och jag försökte hålla mig i rörelse under dagen för att inte stelna till. 
 
Det här är så typiskt. Typiskt EDS har jag läst faktiskt, att man lätt får nackspärr just för att musklerna där inte orkar hålla upp huvudets tyngd och det sliter på lederna som inte behöver så mycket felbelastning för att göra ont..  
Det är så jag känner mig. 
"Är det musklerna, lederna eller skelettet som är problemet?"
Joo..... Jag måste hålla musklerna i form för om de är för svaga får lederna leva sitt egna liv och då får jag ont i skelettet..
Ibland är det bra när nån frågar sånt som gör att man får tänka om ett par gånger extra. Jag tycker jag fick till en bra formulering där ändå. Muskler-leder-skelett.. i den ordningen...
 
//mamanéa 

Kommentera

Publiceras ej