Lördag, och påskafton! En dag som under min uppväxt på många sätt varit nästanpå viktigare än julafton. Kanske för att påsktraditionerna var våra egna, familjens, och inte styrdes av nått internationellt "såhär firar man minsann den här högtiden" som det är runt jul. Ni vet, man ska ha gran, det SKA komma en tomte, det SKA sjungas/lyssnas på denna musik, man SKA ha si o så många ljus.. osv
På Påsken är det mer avslappnat. Fast endå sådär magiskt... nån gång frammot efrermiddagen måste alla barn gå ut o leka, och plötsligt börjar de vuxna säga att de sett påskharen, det blir en jakt att se påskharen, som alltid är lite för snabb så ingen, förutom mormor, lyckas se honom. När påskharen tillslut sprungit iväg får man leta "ägg" ca15 små paket i olikfärgat silkespapper, som är gömda högt o lågt i hela huset... 

Iår blir det dock ännu lugnare. Elna, mamma o pappa kom till oss igår, och dom o Jag ska ta barnen o åka till skiren nån gång under dagen, o det blir säkert lite firande i eftermiddag men väldigt lugnt. Martin blir hemma o jobbar, men i Skiren är både min mormor, morfar o farmor - Väntandes på att se underverket 😉

Noomie har påskpyntat 😍

//mamanéa