Det är konstigt att fira jul som vuxen, har ni tänkt på det? 🙃
Plötsligt slår det mig, när klockan är 00.14 på JULAFTON att det liksom är JAG som är vuxen nu?! Det är inte så att jag firar jul ensam o inte får vara med, utan "vår familj" firar jul.... som familjer gör.... denhär gången utan att fara till höger&vänster för att träffa mostrar & avlägsna släktingar-ni vet, dom där man träffar 1, eller 2 gånger per år..........
Vår familj, min familj, firar jul. Jag är mamma. Martin är pappa. Vi har två barn.. 8 o 4 år.
"Din vardag är ditt barns barndom" .... ähmen det svider lite på något sätt. Det är såhär det är. Och fast det är JAG som slagit in pusselbitar o gjort 24 små paket, köpt tomtar och fyllde julstrumporna innan jag själv bost tänderna så känns det. Konstigt. Jag kanske vill vara 14 år igen trots allt. Och ha lite magi. Lite spänning, överraskningar och.... inget ansvar över alla andras upplevelser 😅
Nä, nu äre jul.
Barnen kommer få sä mycket som de önskat 🥰🤩 och lite till!
Och mat har vi lagat idag, massor! Och ljusen lyser, gröten är kokt och imorgon kommer bli en bra dag.
Jag önskar detsamma till dig ❣️
//mamanéa
