Mamanéa

Jag har slängt mig ur min komfortzon lite o bjudit hem folk imorgon visst. Komfortzonen med det är helt enkelt stäsnivån. Ni har hört det förut 😉 sånna jag inte känner riktigt vill jag liksom ha det lite städat för... sen familj o nära vänner... de får se verkligheten 😉 så när klockan pickade 23.30 idag hade jag faktiskt lite bråttom att få gå hem. Jag stämplade ut 43, vilket är väldigt bra gjort för att vara jag 😎 och skyndade ut på parkeringen. Där är det en kille som har problem med bilen och jag säger till en annan kollega att "du får nog hjälpa han!" Sagt o gjort stod vi där med startkablar och grejjade. Ja jag grejjade inte så mycket men Sara har koll så hon kopplade.... efter ett antal försök bestämdes att vi skulle knuffa igång bilen och 3-4 starka puttade på och så gick bilen igång! Stackars killen som körde drog iväg o vi andra stod kvar och skrattade åt situationen en stund. Sen skulle vi också åka.
Jag brukar kolla genom facebook innan jag åker hem, så jag bläddrade lite slött för att se om det hänt nått. Läste då nått som inte får hända, ett litet barn som dött i psd. Plötslig spädbarns död.
Jag slängde ner telefonen med tårarna brinnande under ögonen o kan erkänna att gaspedalen var lite väl långt ner på vägen hem.

Direkt när jag kom innanför dörren gick jag till sovrummet o lyssnade så hon andades.
Sen gick ja ut o grejjade lite i köket, innan jag gick o la mig och tog då med Noomie till vår säng. Hon brukar ändå komma gåendes om en stund..

Och då insåg jag att så kan jag ju göra sen oxkså.även om hon går på dagis på dagarna så kan jag ha henne hos mig på natten om hon behöver den närheten. Om jag behöver det 😉 o plötsligt kanske vi kan samsovning tills hon flyttar hemifrån! Haha nää..... det ska vi nog inte.... 😋

//mamanéa