Åh gud så illamående jag är på denna bild! 😂 Jag o barnen åkte tåg från Härnösand-Linköping, efter en dryg vecka i ett snöigt norrland. Det var riktigt tufft mellan Sundsvall och Hudik, ända ner till söderhamn.. lättade något dörefter men inte förän efter Gävle kände jag mig klarare i huvudet... jag blev till o med kräkfärdig! Jag brukar bli lite snurrig när jag åker tåg, alltså få huvudvärk o så, men denhär gången var det extra tufft, o jag funderade på VARFÖR i hela friden jag åker tåg med 2 barn när jag VET att jag kan må så illa... 😂😭
Möjligen är det för att det är ett fantastiskt sätt att resa på, och så kan man få ett helt bord att ställa sina saker på?! 😂 Stackars medpassagerare.. satt där med varsin telefon..😂
Aja, o så mitt i den där kaoslunchen behövde Lowe ammas, och då... ammade jag! Mannen som satt mittemot mig blev så tydligt obekväm. Han blängde lite först och försökte sen o-blänga, men vred liksom hela sig.. och då satt jag inte riktigt och viftade med tuttarna utan hade en stor tröjja som jag drog upp och ett amningslinne som jag drog ner, för att få fram så Lowe kunde suga. 💁♀️
Men grejjen är den, att jag tycker det är så jobbigt varje gång. Jag är rädd för att få kommentarer i stil med "det är äckligt" eller att jag "borde gå undan". Det har visserligen ALDRIG hänt men oron finns där ändå. Så när nån beter dig som den mannen gjorde blir jag jättenervös... jag ammade på ändå, och lowe somnade rätt snabbt så jag kunde stoppa undan bröstet och låta honom sova i min famn.
Mannen mittimot stirrade rakt ner i sin mobil..
Hur hanterar ni sån offentlig amning?
//mamanéa
2 kommentarer
Becca
19 Mar 2020 19:23
Haha! Jag blev typ passivt aggressiv och satt och väntade på kommentaren. Nästan längtade efter den så att jag kunde få be individen fara åt helvete... xD
Men det var aldrig någon som sa ett pip. Inte ens när Lexie passerat 14-15 månader. När man såg någon som störde sig suckade vi lite, skrattade lite - och sen fortsatte vi med vårt. Hen får ju störa sig bäst hen vill. Jag ska tutta och fortsätta ha trevligt. :)
Cissi
20 Mar 2020 10:35
Jag fokuserar på barnet och låter bli att få ögonkontakt med folk. Det är liksom vår stund, de har inget med den att göra. Är det absolut bästa sättet att slippa kommentarer eller reaktioner. Det är också bra att verklugen intala sig själv att det här är det mest naturliga i världen och bara köra. Inte tveka eller så, bara köra. För sin egen skull och sitt eget självförtroende. Ingen har någonsin kommenterat när vi ammat offentligt, och det händer fortfarande då och då att Erik (snart 2 år) vill det.
Kommentera