Det är mycket med "baby-" just nu! Igår var vi i alla fall på babycafé med många kompisar från babysimmet och övade Baby tecken. Haha! 
 
Eller övade o övade... jag tyckte egentligen det var mest stimmigt och rörigt... massa barn o mammor (en pappa!) Och så gick vi bara snabbt egenom lite tecken. Först när hon frågade om någon kunde teckna tänkte jag "nä" men ju mer hon visade ju mer kom jag att tänka på när jag jobbade på furusjö fsk. Där tecknade vi faktiskt en hel del, och jag kände igen många tecken och tänkte "just det!" "Så var det ju" flera gånger. Rätt kul ändå. :) Nu är nog  Noomie lite för liten än, men ganska snart tänker jag mig att det kan vara nyttigt med tecken för att hon ska kunna uttrycka sig själv :) 
 
Noomie sov förresten när vi kom dit, trots alla barn och alla ljud sov hon gott en stund. Sen när hon vaknade var hon nöjd o glad o lugn i princip hela tiden. Dock när vi skulle åka hem var det inte roligt längre....Hon blev lite grinig när det var dags att åka,  så bytte blöja på henne och bäddade ner henne i stolen. Det gick bra och påvägen ut till bilen var hon nöjd. Men vi han Knappt köra egenom Vaggeryd innan hon var ledsen, så jag stannade o stoppade in nappen. Precis utanför Vaggeryd fick jag stanna igen, för hon var såå ledsen. Det går ju inte riktigt att förklara för en 4-månaders att man snart är hemma, så det är ju bara att stanna. Hon gick dock att lugna ganska fort, lite amning och så gungade jag bilstolen.... in igen. Körde vägen mellan V-ryd & S-ryd och precis när vi kom in i Skillingaryd stannade vi igen. Alltså typ 5 min senare. 
 
Nu gick hon dock inte att lugna. Jag provade allt. Amma. Byta blöja. Sjunga. Ta av byxorna (hon blir så varm...) på med byxorna och snya strumpor. Amma. Titta på träden. Babymassage. Dansa bredvid bilen. Amma. Lyssna på musik i bilen. Spegel. Prassla med leksaker. Osv......... verkligen ingenting funkade. Tillslut kände jag mig helt uppgiven oxh funderade allvarligt på att sätta henne i bilen och kära hem ändå.  Men mitt mammahjärta klarade inte av det. Så vi stod där o dansade och hoppade och jag vet  inte vad, och tillslut började hon titta på bilarna som körde förbi och de var tydligen spännande... snart så lugnade hon sig lite så jag kunde amma henne och då somnade hon på två röda. Stackars liten. Jag mocklade in henne i bilen igen och konstaterade att vi stått där i en timme. Om vi bara kört från första början.... 
 
När vi kom hem var vi helt slut. Gjorde mat och så kom martin. Vi åt och sen gick vi o la oss. Noomie fick somna i våran säng o Martin  lyfte bort henne när han skulle lägga sig. Jag somnade strax efter 8. Helt skakig i kroppen efter adrenalinpumpandet antar jag... uscha! 
 
//mamanéa 
När man har lite ont i magen o helt enkelt inte riktigt kommer till ro...Då är det nog tryggt att somna mellan mamma o pappa. I värmen som bara blir emellan dom. Lukten av mamma (hennes tuttar....) och ljudet av pappas snarkningar. Känna en hand som gungar en försiktigt och veta att man är på den säkraste platsen på jorden...  lite så tänker jag mig att min oroliga dotter känner när hon ligger här tätt intill min kropp och snusar sådär försiktigt som man gör när man sakta försvinner in i drömmarnas land. Det lär ju kännas tryggt här.
 
Jag är så glad att hon har en trygg plats att komma till ro på. Och det är lite coolt att JAG,  vimsiga, veliga, ängsliga jag är en sån trygghet ;) 
 
Godnatt!
/L
Jag börjar så sakteliga erkänna det tyst för mig själv... och den senaste tidens förmiddagar vittnar om det. Den där klassiska myten om att småbarn vaknar tidigt tycks faktsikt stämma. Tyvärr. Jag som är så galet morgontrött själv... 
 
Vid 6.30-7.00 ledsnar hon på att ligga i sängen. Det händer helt enkelt för lite där,  oavsett blinkande lampor, speldosor  och leksaker. Så då får vi gå upp. Sucklixom.
 
Inatt vaknade hon dessutom halv 3. HALV TRE. Ville amma och sen mest ligga o snurra i våran säng. När Martin gick upp vid 5 låg Noomie i skarven som blir i dubbelsängen, och jag o Martin låg som packade sillar på "hans" 90 cm. Superskönt.  
 
Nehe, nu ska den här halvbittra mamman fixa kaffe och lägga ner hon-den-morgonpigga-som-har-somnat-om... får se vad den här dagen har att bjuda på :) 
 
//mamanéa