Ghaaaaad!! Detta är dagen alltså!  :O Nu har hon funnits hos oss ett helt år!! Ett helt år! 
Jag har en ettåring liksom!! Hur hände det?!?! 

Vi har sjungit "Ja må hon leva" flera gånger idag o Noomie tittar förvånat på oss varje gång. 
"Den där sången kan inte jag. Rätt tråkig med, inga rörelser!" 😉 

Vi har haft mycket att göra idag, och velat passa på lite eftersom vi var hemma samtidigt idag. Jag tog ut lite ledigt från jobbet, eftersom jag hade tid för röntgen på förmiddagen. Det var lika bra att ta hela dagen. Så imorse lastade vi av grus från släpet. Martin var jätteorolig att vi inte skulle hinna på de 2 timmar vi hade på oss, jag kände mer att... det lär nog ta en halvtimme så kan jag rensa lite ogräs sen.. vi gick ut 07.59. När allt grus var borta tänkte jag "nu är  klockan säkert 8.23" och strax därefter gick jag in för att hämta nått.  Vet ni vad klockan var då?! 8.25. Hon måste alltså ha varit exakt 8.23 när jag gissade på det! 

Sen skulle vi fira lite! Det blev fika i gräset under äppelträdet o Noomie fick först grötklämmis sen vattenmelon, vi vuxna fick kaffe & kvarg, o 🍉 vattenmelon. 

Vi grejjade på en stund i trädgården och sen bar det av till Värnamo. Jag skulle till röntgen o Martin passade på att köpa byggmaterial till köket. När vi kom hem igen gjorde vi pannkakor till födelsedagsmiddag och åt ute i gräset. Bara vi 3. Vi sjöng "Ja må hon leva" och Noomie åt blåbärssylt 😊

På kvällen rev vi lite mer i köket, bar in byggmaterialet och fixade lite. Noomie fick såklart leka på och vi blåste såpbubblor o ballonger.. jag tror det blev en rätt bra födelsedag ändå 😉 

Och röntgen gick bra för den som undrar. Jag skulle få svar om en vecka..... spännande...tills dess knaprar jag vidare på de smärtstillande jag fått, och hoppas att det onda bara går över....

Grattis älsklings Noomie! 😆👑🎈😚😚😚😚
//mamanéa 
Jag kan verkligen inte fatta det..... JAG HAR EN ETTÅRING?!!! 
Jag brukade se på mig själv i spegeln innan vi fick barn och tänka, "ser jag inte ut som en mamma såsäg?!" 
Sen kom bebisen  och jag har sakteliga kunnat identifiera mig med att vara en bebismamma nu ser jag mig själv i spegeln och bara...va?! Har hon barn?! 


Haha, Japp här har ni mig! En trött morsa med håret i en tovig toffs och gammalt smink under ögonen. Snygging! 😆

Åter till Noomie 😉
Det är en rätt glad  toffsa vi har. Hon är envis och vet precis vad hon vill, men hon är nöjd med det mesta och bara hon har nått att pilla med så är hon glad. Ja så länge "det hon leker med" gör som hon vill. Fastnar vagnen vid tröskeln blir det ett himla liv! Är lådan för trög att dra upp lär du höra det,  och säger mamman AJAJ till nått Noomie verkligen vill ha....... ohmy. Dom säger att dom börjar trots vid 2.........Ja nä trotsa gör hon väl inte,  men hon blir sur om hon inte får som hon vill. 😉 konstigt, ytterligare en sak vi inte vet vart hon kan ha fått det ifrån.....😉

Jag tror hon börjar gå närsomhelst nu. Några steg tar hon mellan möblerna typ, kanske 3 max utan att hålla i sig. Det känns konstigt, ska hon verkligen GÅ snart?! Det var det där med bebis....

//mamanéa 
Visst är det rätt häftigt hur man kan minnas saker i detalj från vissa dagar, samtidigt som man inte kan säga vad man åt till middag igår? Eller som jag, som ibland inte vet vart jag la mina nycklar..... för en kvart sen 😉

Idag, för ett år sedan, födde jag barn. Ja jo, Noomies födelsedag är imorgon,den 31a. För hon kom ut efter tolvslaget. Men själva förlossningen, gick jag faktiskt igenom idag. För ett år sen. 😉

Det var lördag, och vi skulle storhandla på CityGross. Värkarna hade egentligen börjat redan på fredagen, men jag trodde ju inte att jag skulle få nån bebis så... jag ignorerade dem helt. Och det tog mig.... säkert ett halvår,att fatta, jag gjorde själva "latensfasen" av förlossningen på CityGross. Jag skrev ett blogginlägg som aldrig publicerades.... jag lägger det "under" detta 😉

Ja men  nä vi handlade och jag vankade fram. Martin var livrädd att vattnet skulle gå på affären men jag intalade honom att "det är inte så mycket som det ser ut på film!" Hehe.... oops! 
Men vattnet gick inte. Och vi handlade på. Efter typ 2, 5 h checkar vi ut o åker hem. Martin tyckte vi kunde svänga förbi sjukhuset, eftersom vi ändå var i Värnamo, men jag sa att vi mååååste ju få in kylvarorna! 
Så vi åkte hem.... men där började vi nog ana nått för vi klockade värkarna medans Martin plockade i ordning all mat, och sen åkte vi tillbaka till Värnamo.........................

Jag har tänkt tillbaka på den här dagen ganska många gånger. Speciellt idag. Känt efter i min kropp. Tänk vad den utsattes för! 😮 Hur stor jag var. Hur jag mådde. Allt som hände. Det var så omtumlande och svindlande samtidigt som det fortfarande känns helt klart och fast jag säkert inte minns varenda detalj har jag en klar bild av allt som hände. 

Och imorgon är det alltså födelsedagen!! Noomies första! Jag har sagt att det där med firande känns inte så viktigt, hon förstår ju inte själv. Och jag orkar väl inte riktigt med att fixa kalas till hela släkten.. Men nu känns det lite tråkigt. Jag vill fira! Ungen har ju funnits ett år!! Sitt första år, med luft i lungorna. Det vill jag egentligen fira........ paket får hon I helgen, men det är inte det som är det viktiga. Men..... fira....

Planen för morgondagen är dock prio1; röntgen. Vi har fått hem ett lass grus så det tänkte vi ösa av släpet först, sedan ta en familjetripp till Värnamo o så köper M+N gips & byggmaterial medans jag är på sjukhuset. Känns ganska komiskt att jag ska spendera mitt första barns första födelsedag på sjukhuset. Bara några meter ifrån där jag för första gången träffade henne. 

Och så en sak till!  Trädet! 
Kolla alltså! Det har typ redan blommat över nästan...... men  så vackert det är! 😍