Mamanéa

 

"Någon som vill följa med mig till kyrkogården o tända ljus?" 

"Jaaaaa!" Ropar Noomie, "vad är kyrkogården?" 

 

Efter lite förklaring av vad vi skulle göra, klädde jag o Noomie på oss och åkte till kyrkogården i Skillingaryd. Haha, tänk första året vi skulle tänds ljus när vi bodde här i Klevshult, jag mamma o Elna åkte ut till Åkers kyrka och gick runt utan att hitta någon minneslund.. sen åkte vi till skillingaryd o gick runt ett bra tag innan vi tillslut hittade minneslunden 😆 

 

Nu visste jag ju dock vart vi skulle, och hade ljus o tändare med mig så det vara bara att göra. Vi  höll varandra i handen och gick en liten extra promenad genom kyrkogården o tittade på ljusen på gravarna. Sen kom vi till minneslunden, valde en plats att ställa våra ljus på och tände. Noomie var så duktig o ställde försiktigt ner ljusen, ett vid stenarna, och ett vid några rosor som satt i en vas. Vi tittade lite, och jag han väl tänka en tanke på de jag saknar, sen gick vi tillbaka mot bilen. Noomie ville gå in i det lilla kapellet så vi gjorde det, men där inne fanns ingenting, så vi började gå mot bilen. 

Dåååå kom Noomie på; hon ville ta med sig ljusen hem! Den panik som en 3åring kan uttrycka när hen inte får som hen vill..........he-re-guuuuu.. så där gick jag över parkeringen med en TJUTANDE unge på armen: "jag vill hämta doooom!!!" 

Jag vet inte egentligen kan man väl gå o hämta ljusen om det nu är så viktigt, men det kändes ändå som att jag ville förklara traditionen och dessutom hade vi ju gått en bra bit ifrån minneslunden när hon kom på det.. 

 

Vi åkte iaf hem utan ljus, o Noomie var ledsen o tjurig när vi kom hem så Martin fick tända lite andra "häftiga ljus" med henne så blev det tillslut bättre. 🧡🙈 

 

Det är inte lätt att vara liten...

 

//mamanéa