Första mötet med mäklaren idag! Egentligen borde man ju kontakta fler mäklare och liksom "ta in offerter" från olika, men det behövs inte. Jag må vara en velpotta utan dess like men lite människo-kännedom har jag nog.. att det här var rätt mäklare för mig/oss står helt utom tvivel. En rätt ung kvinna som gör det hon brinner för, otroligt påläst och förberedd vilket gav ett serriöst intryck, hjälpsam o förstående för mina förmodligen knäppa frågor...ja jo, och så hade hon själv småbarn o Noomie kunde sitta med o prata och vara allmänt 3 år och det var helt okej (man kan ju lätt få känslan av att "hallå! Nu måste jag jobba här!" Av andra yrkesutövare, oavsett profession.. )
I alla fall.
Vi gick runt i huset. Såklart ganska imponerad av köket, vem är inte det, och tyckte allmänt att vi gjort ett bra jobb med renoveringar av de olika rummen.
Sen satte vi oss o pratade om hur ev. Försäljning skulle planeras och vad det skulle innebära både praktiskt, ekonomiskt och tidsmässigt.
Mitt kök. Mitt. Mitt kök.
Jag upprepar meningen ett par hundra gånger till. Mitt svarta kök. Köket som jag ritade. Mitt kök. 😭💔
Jag gråter en skvätt. Mitt hjärta blöder lite...jag vill inte riktigt sälja mitt kök... kan man få ta med sig det...?
(Gammal bild dock..)
//mamanéa
Kommentera